Välkommen till
Oslo
Optiska sorteringsanläggningar vid Haraldrud och Klemetsrud
Kort om
Oslo kommuns målsättning är att ha ett kretsloppsbaserat avfallssystem. Återvinningsgraden ska nå 50 % innan utgången av 2018.
Cirka 80 % av invånarna i Oslo kommun bor i flerfamiljshus eller radhus. Det finns inget utrymme för att utöka med flera kärl så valet blev att införa optisk sortering.
Lösningen
Av utrymmesskäl och den redan hårda belastningen av tunga transporter i Oslo kommun föll valet på optisk sortering.
Systemet innebär att kommunen inte behöver förändra storleken på avfallskärlen. Avfallsfordonen behöver inte bytas ut och antalet transporter kan minimeras.
De två anläggningarna som sorterar ut tre fraktioner, matavfall plast och brännbart, drivs av EGE (Energigjenvinningsetaten).
Matavfallet går till produktion av biogas samt biogödsel. Plastfraktionen skickas till materialåtervinning och restavfallet går till energiåtervinning.
Anläggningarna är utrustade med siktar för att ta bort eventuellt löst material en så kallad försortering. Vidare finns en eftersortering bestående av en vindsikt som förfinar plastfraktionen ytterligare. 2017 sorterades 46,4% av Oslos matavfall i gröna påsar, vilket är bästa resultatet i Norden.
Kapacitet 180 000 ton/år
Fraktioner Mat-, plast- och restavfall
Användare 650 000
Utveckling
2009 invigdes den första optiska sorteringsanläggningen (Haraldrud) i Oslo. Därmed blev Oslo den första storstaden i Norden att införa systemet.
2012 stod den andra anläggningen (Klemetsrud) klar i Oslo. Det innebar att hela Oslo kommun nu blev anslutet till optisk sortering.
2013 utvecklade EGE tillsammans med Optibag en eftersortering av plastfraktionen för att förfina materialet ytterligare.