Oslo

Av utrymmesskäl och den redan hårda belastningen av tunga transporter i Oslo kommun föll valet på optisk sortering.

Systemet innebär att kommunen inte behöver förändra storleken på avfallskärlen. Avfallsfordonen behöver inte bytas ut och antalet transporter kan minimeras.

De två anläggningarna som sorterar ut tre fraktioner, matavfall plast och brännbart, drivs av EGE (Energigjenvinningsetaten).

Matavfallet går till produktion av biogas samt biogödsel. Plastfraktionen skickas till materialåtervinning och restavfallet går till energiåtervinning.

Anläggningarna är utrustade med siktar för att ta bort eventuellt löst material en så kallad försortering. Vidare finns en eftersortering bestående av en vindsikt som förfinar plastfraktionen ytterligare. 2017 sorterades 46,4% av Oslos matavfall i gröna påsar, vilket är bästa resultatet i Norden.

2009 invigdes den första optiska sorteringsanläggningen (Haraldrud) i Oslo. Därmed blev Oslo den första storstaden i Norden att införa systemet.

2012 stod den andra anläggningen (Klemetsrud) klar i Oslo. Det innebar att hela Oslo kommun nu blev anslutet till optisk sortering.

2013 utvecklade EGE tillsammans med Optibag en eftersortering av plastfraktionen för att förfina materialet ytterligare.