Publicerad artikel i Bauwelt Magazine nummer 13, 21 juni 2024
Intervjuare: Hanna Sturm

I över femtio år har det svenska företaget Envac tillverkat sopsugssystem som transporterar soppåsar genom rör under marken till en insamlingspunkt. Löftet: renare, mindre trafik, mindre miljöföroreningar. Mattias Widell, Chef för Strategi och affärsutveckling på Envac North Europe, förklarar hur systemet har utvecklats sedan 1960-talet – och hur det även kan implementeras i Europas gamla städer.

Envac har sedan 1960-talet försett offentliga byggnader som sjukhus och bostadskomplex med sopsugssystem, men nu även hela städer, såsom Bergen i Norge. Hur lyckas ni implementera komplexa system med många kilometer av rör i ett historiskt område?

Under 1960- och 1970-talet utrustade vi främst nya byggnader med sopsugssystem. När byggindustrin avtog började vi istället fokusera på att implementera dem i befintliga byggnader där andra rörsystem redan fanns på plats. Bergen är en gammal stad med smala, kullerstensbelagda gator och väldigt kuperat. Vid första ögonkastet kan man tro att det är omöjligt att installera ett omfattande rörsystem där. Men att köra stora sopbilar genom de smala gatorna är inte heller enkelt. Brandskyddet var också ett viktigt argument för Bergen, eftersom antalet bränder i sopkärl hade ökat och staden ville skydda sina historiska trähus. Staden var mycket smart i sin implementering och grundade ”Grävklubben”, en institution som samordnar alla infrastrukturföretag när en gata måste öppnas för rördragning. Så, gata för gata, installerades inte bara sopsugssystemet och fjärrvärmen, utan även övrig infrastruktur kunde, om det behövdes repareras.

Tyskland förlitar sig nästan uteslutande på konventionella sopkärl för avfallshantering. På 1970-talet fanns många banbrytande sopsugsprojekt. Ett av de första systemen i Tyskland från Envac, då kallat ”Centralsug”, installerades i Münchens olympiaby 1972. Efter 45 års drift stängdes systemet ner 2017. Hur har systemet utvecklats sedan dess?
När avfallssortering infördes i Tyskland på 1980-talet hade vi ännu inte integrerat det i systemet, inklusive i Münchens olympiaby. Tekniken har utvecklats enormt sedan dess. Rören och fläktarna var mycket större än nödvändigt på den tiden. Vi arbetade på att använda mindre material och göra systemet mer energieffektivt. Till exempel aktiveras sopsugssystemet endast när en viss mängd sopor har samlats i slutet av ett rör, medan det gamla systemet alltid tömde alla rören samtidigt, vilket krävde mycket mer energi.

Anledningen till nedstängningen i München var p g a felaktig hantering av skrymmande och farligt avfall, vilket upprepade gånger ledde till stopp i systemet. Vilka alternativ finns det för avfallssortering, och hur kan felaktig hantering minskas?
Tidigare visste många människor inte ens att de använde ett sopsugssystem, men idag ger vi information om hur man använder systemet på rätt sätt. Dessutom är inkastens öppningar utformade så att skrymmande föremål som kan orsaka stopp inte kan slängas.

När det gäller felaktig avfallshantering har vår erfarenhet visat att ju enklare det är att sortera avfallet, desto färre fel blir det. Det finns två olika system för avfallssortering. Det första har flera inkast, ett för varje typ av avfall antingen inom- eller utomhus. Avfallet transporteras sorterat till en insamlingsanläggning.

I det andra systemet sorterar användarna soporna i olikfärgade påsar, som sedan slängs tillsammans i ett och samma sopkärl eller inkast för att sedan sorteras optiskt på en sorteringsanläggning. Sopsugssystemet för den optiska sorteringen är mer effektivt och kostar mindre, men kräver en sorteringsanläggning. Detta har dock fördelen att det även kan sortera konventionellt insamlat avfall i olikfärgade påsar, vilket då bara kräver ett sopkärl – vilket sparar kostnader för avfallsfordon och ger kortare restider.

Ett argument mot att renovera systemet i München var den skada som det skulle orsaka på de träd som hade vuxit under driftperioden genom att behöva öppna upp gatorna. Hur kan förändringar i miljön tas i beaktande vid förnyelse av systemet?
Idag, när nya system installeras, placeras de mitt i gatan och inte nära träden vid vägkanten. Tyvärr kan detta inte ändras med gamla system. Om t ex ett vattenrör skadas kan ett reparationslager placeras inuti de gamla rören. Eftersom vi behöver mer stabila rör finns det ingen jämförbar lösning för vårt system. Istället för att gräva upp dem på ett sätt som skulle skada trädrötterna, är det oftast enklare att lämna de gamla rören under träden och lägga nya i mitten av gatan. De gamla rören kan fyllas med sand eller betong via inspektionsöppningar för att förhindra skador orsakade av sättningar.

Varför bör en kommun integrera ert system i den befintliga staden?
Att implementera ett sopsugssystem i befintliga byggnader är komplext, men det kan avsevärt förbättra en stads livskvalitet. Det är mindre buller och partikelutsläpp från avfallsinsamling och mindre lukt. Sedan Covid-19-pandemin har hygien också blivit en viktig fråga. Dessutom tar konventionell avfallsinsamling upp mycket plats. Du behöver flera kärl och breda gator för att manövrera stora sopbilar. Med en insamlingspunkt för avfallet i utkanten av bostadsområdet kan det frigjorda gatuutrymmet användas för utomhusområden för restauranger och butiker, lekplatser eller stadsgrönska.

Passar sopsugssystem också in i landsbygdsområden?
Systemet är effektivast för en viss befolkningstäthet och är generellt inte lämpligt för landsbygdsområden. Däremot fungerar det optiska sorteringssystemet med olikfärgade soppåsar väldigt bra där. Sopbilarna har stora områden att täcka i landsbygdsområden, transportbehovet skulle minska betydligt om de bara behövde köra en gång istället för fyra gånger. Dessutom är det också lättare för landsbygdsbor att slänga allt avfall i ett enda kärl.

Inom den arkitektoniska dialogen finns det efter ”smarta hem” en återgång till robusta och enkla byggnader. Byggnadens ”grå energi”, som behövs för dess konstruktion och underhåll, spelar en viktig roll. Tar Envac hänsyn till den totala energin som krävs för produktion, installation, underhåll samt avinstallation av systemet (rörledningar och centralenheter)? I så fall, hur jämförs detta med konventionell avfallshantering?
Studier visar att jämförelser mellan konventionella och vakuumsystem varierar kraftigt när det gäller CO2-balansen. Detta beror på att den mest avgörande faktorn i sopsugssystem är den 90% minskningen av transportsträckor för avfallshantering. Beroende på om sopbilarna drivs med diesel, biogas eller elmotorer kan CO2-balansen därför variera mycket. Årets hållbarhetsrapport kommer att fokusera på miljöpåverkan av vårt system. Till exempel frågan om stålproduktion och andra tillverkningsförhållanden för själva rörsystemet. Men det är också avgörande att göra driften av systemet och energianvändningen mer effektiv.

Envac lovar renare och mer miljövänlig avfallshantering i städer. Hur är systemet mer miljövänligt än konventionell avfallshantering?
Den största faktorn är den tidigare nämnda minskningen av trafiken och de tillhörande CO2-utsläppen. Vi arbetar också med lösningar för intelligent avfallssortering så att så lite avfall som möjligt behöver förbrännas till slut. För att göra detta måste vi skapa incitament för att sortera avfallet på rätt sätt å ena sidan, och hitta lösningar för det avfall som inte sorteras å andra sidan. En vision är att kombinera vårt optiska sorteringssystem med ett infrarött sorteringssystem som tar bort olika typer av plast och metall från det osorterade restavfallet innan det förbränns. En annan betydande ekologisk fördel är platsbesparingen, vilket till exempel möjliggör grönområden istället för avfallsplatser.

Ert ”smarta avfallssystem” är ett flaggskeppsprojekt inom EU:s ”Smart City”-initiativ som implementeras i städer som Stockholm, Barcelona och Köln. Vad ligger bakom systemet?
Det ”smarta avfallssystemet” förbättrar det optiska sorteringssystemet med hjälp av intelligent teknologi. Sopinkastet känner igen färgerna på soppåsarna och kontrollerar deras volym och vikt. Dessa värden berättar för oss hur väl soporna har sorterats. Eftersom alla användare registrerar sig i förväg kan vi ge dem återkoppling via en app. Sådana incitament har en positiv effekt på avfallssorteringen, så att mindre avfall behöver förbrännas. I vissa städer testas också möjligheten till vårt ”betala efter vad du slänger”-system, där användare betalar enligt kvaliteten på återvinningen.”

Vilka andra utvecklingsprojekt arbetar ni med just nu?
Vi håller på att utveckla en digital plattform som ger en helhetsbild av avfallshantering och kretslopp. Den kommer inte bara att ge information om sopsugssystemet, utan också om insamlingsplatser för skrymmande avfall eller erbjudanden om utbyte av råmaterial i grannskapet. Det här holistiska konceptet innebär också att se de stora terminalerna för avfallssamling och sortering inte bara som industribyggnader, utan också som offentliga platser där ”urbant metabolism” kan upplevas. I Sverige har vi öppnat de första terminalerna för besökare. Det finns reparationsverkstäder, offentliga rundturer och skolklasser som kommer för att lära sig om återvinning.

Presskontakt:

Mattias Widell
Head of Strategy and Business Development
Envac North Europe